Inte bara ridning Lina Maria träffar vi på en 4H-gård i Norrtälje, Färsna gård, där Lina numera arbetar som djuransvarig. När vi kom dit hade hon teori med de elever som var där och hade ridläger. Hon berättade hur viktigt det var att hålla koll på omgivningen, för att upptäcka de saker hästen kan bli rädd för. När hon är färdig med teorin och vi går runt och kollar på gården och djuren berättar hon att de inte bara vill lära ut hur man rider och borstar en häst, de vill lära ut allt runt omkring med foder, skötsel, hantering, beteende och så vidare. Lina visar oss runt bland minigrisar, getter, kaniner, höns och hästar och poängterar hur viktigt det är att se djuren som individer, inte bara som djur. |
Det är inte bara en häst
Efter en stund sätter vi oss ned på gårdsplanen där Lina kan hålla koll på sin dotter, sina elever och hästarna samtidigt som hon svarar på frågorna vi har. Lina har arbetat med väldigt många olika sorters djur inom film, på djurpark, i vilt tillstånd och mycket mer. Vi börjar med att fråga hur hon arbetar för att hitta lösningar. Hon förklarar att hon alltid håller på och att det handlar om att se personligheten hos de olika djuren. Relationen till djuret arbetar hon fram genom att se på vad det är för art, ras, individ och vilken personlighet djuret har. Människan har en förmåga att se djur som ”bara en häst” eller ”bara ett marsvin”, men Linas träning och filosofi grundar sig i att alla djur är individer och det är de individerna man måste se. Men det gäller också att våga vara öppen och fråga andra om hjälp när man inte själv räcker till. Lina har ett kontaktnät av personer som verkar arbeta inom allt möjligt! Veterinärer, forskare, djurkommunikatörer, olika sorters tränare med mera.
”Jag tror inte jag kan göra något annat!”
Att arbeta med djur var något Lina tidigt bestämde sig för att göra. Hon är uppvuxen på gård med olika sorters djur och har alltid hållit på med djur på något sätt. Hon berättar om en film som hennes pappa gjorde när hon var fem år gammal. Då sitter hon på en häst och säger ”Jag ska bli skogsvaktare och ta hand om alla djuren.” Detta är något hon verkligen hållit fast vid och med ett skratt säger hon ”Jag tror inte jag kan göra något annat!” Hon beskriver jobbet som helt underbart och det finns inget hon skulle vilja byta ut det mot!
Efter en stund sätter vi oss ned på gårdsplanen där Lina kan hålla koll på sin dotter, sina elever och hästarna samtidigt som hon svarar på frågorna vi har. Lina har arbetat med väldigt många olika sorters djur inom film, på djurpark, i vilt tillstånd och mycket mer. Vi börjar med att fråga hur hon arbetar för att hitta lösningar. Hon förklarar att hon alltid håller på och att det handlar om att se personligheten hos de olika djuren. Relationen till djuret arbetar hon fram genom att se på vad det är för art, ras, individ och vilken personlighet djuret har. Människan har en förmåga att se djur som ”bara en häst” eller ”bara ett marsvin”, men Linas träning och filosofi grundar sig i att alla djur är individer och det är de individerna man måste se. Men det gäller också att våga vara öppen och fråga andra om hjälp när man inte själv räcker till. Lina har ett kontaktnät av personer som verkar arbeta inom allt möjligt! Veterinärer, forskare, djurkommunikatörer, olika sorters tränare med mera.
”Jag tror inte jag kan göra något annat!”
Att arbeta med djur var något Lina tidigt bestämde sig för att göra. Hon är uppvuxen på gård med olika sorters djur och har alltid hållit på med djur på något sätt. Hon berättar om en film som hennes pappa gjorde när hon var fem år gammal. Då sitter hon på en häst och säger ”Jag ska bli skogsvaktare och ta hand om alla djuren.” Detta är något hon verkligen hållit fast vid och med ett skratt säger hon ”Jag tror inte jag kan göra något annat!” Hon beskriver jobbet som helt underbart och det finns inget hon skulle vilja byta ut det mot!
Det finns inga problem, bara utmaningar
När vi frågar Lina om vilka de vanligaste utmaningarna hon stöter på är så får vi ett annorlunda, men föga förvånande svar. Hon börjar med att poängtera att det inte finns några problem, bara utmaningar. En stor utmaning i dag är att människan lever så långt från naturen och vi mister vår förmåga att läsa av djur och natur, vilket skapar okunskap och brist på förståelse. Hon berättar att ”Jag har upplevt att för att kunna hjälpa djuren, måste jag bli jättebra på att möta människor!” Hon ger ett exempel på detta om en pappa med sina tre barn som var på besök på gården för ett tag sen. Pappan säger till henne ”Det är ju så fantastiskt gulliga minihästar ni har här”. Lina blev fundersam över vilka han kunde mena, för det fanns inte riktigt några minihästar där. Det visade sig vara gutefåren han pratade om. Men det är inte bara sådan okunskap hon möter, det kan lika gärna vara en ryttare som vill att hans eller hennes häst skall prestera på tävling utan att riktigt ta hänsyn till hur hästen mår, om den klarar det fysiskt och psykiskt. Eller kan det vara okunskapen om varför en häst inte kan galoppera nedför kullersten i en scen i en film. ”Det är verkligen något jag aktivt vill jobba med. Att på något vis bygga en bro mellan djur och människa och hjälpa till att förstå djuren.”
När vi frågar Lina om vilka de vanligaste utmaningarna hon stöter på är så får vi ett annorlunda, men föga förvånande svar. Hon börjar med att poängtera att det inte finns några problem, bara utmaningar. En stor utmaning i dag är att människan lever så långt från naturen och vi mister vår förmåga att läsa av djur och natur, vilket skapar okunskap och brist på förståelse. Hon berättar att ”Jag har upplevt att för att kunna hjälpa djuren, måste jag bli jättebra på att möta människor!” Hon ger ett exempel på detta om en pappa med sina tre barn som var på besök på gården för ett tag sen. Pappan säger till henne ”Det är ju så fantastiskt gulliga minihästar ni har här”. Lina blev fundersam över vilka han kunde mena, för det fanns inte riktigt några minihästar där. Det visade sig vara gutefåren han pratade om. Men det är inte bara sådan okunskap hon möter, det kan lika gärna vara en ryttare som vill att hans eller hennes häst skall prestera på tävling utan att riktigt ta hänsyn till hur hästen mår, om den klarar det fysiskt och psykiskt. Eller kan det vara okunskapen om varför en häst inte kan galoppera nedför kullersten i en scen i en film. ”Det är verkligen något jag aktivt vill jobba med. Att på något vis bygga en bro mellan djur och människa och hjälpa till att förstå djuren.”
Som en björnmamma
Lina har jobbat med de flesta olika sorters djur! Allt från myror till elefanter, lejon, kaniner, grizzly, getter och vargar. Det hon tycker är absolut roligast är att arbeta med vilda djur, så som viltrehabiliterare eller när hon jobbade med vildhästar i Nya Zeeland där det verkligen gällde att arbeta med tillit och respekt. Och såklart är rovdjuren något hon tycker är extra roligt, eftersom det är djur med så mycket resurser. Vi frågar om ett extra intressant jobbuppdrag hon haft, och det är självklart med ett rovdjur. Hon berättar om sitt första jobbuppdrag med en grizzlybjörn som hon tränade i 1 år inför en filminspelning i USA. De gick promenader tillsammans och Lina fick vara en extramamma som lärde björnungen att gräva och liknande. Samtidigt gällde det att hitta en balans i relationen, hon kunde inte låta björnungen brottas med henne eftersom det aldrig skulle fungera när ungen blev vuxen.
En bred grund
Lina har konstant hållit på med djur så länge hon haft möjlighet. Hon har rest, rest och rest, utbildat sig, jobbat på zoo i olika länder, gått utbildning i USA om olika träningsmetoder och positiv förstärkning, arbetat med Steve Irwing, utbildat sig till äventyrsguide för att kunna ha ridresor, paddla kanot, vandra och klättra och nu senast har hon utbildat sig till fågel- och viltrehabiliterare.
Positiv eller negativ?
Vi frågar henne hur hon ser på positiv och negativ förstärkning, ett ganska omdiskuterat ämne i vissa kretsar. Hon berättar om att klickerträningen var vanlig i USA långt innan det blev vanligt i Sverige, vilket gjorde att hon lärde sig om det tidigt. För Lina är det logiskt att om hon inte vill förstärka ett beteende så ignorerar hon det, eller möjligtvis säger till djuret att det där är något hon inte vill vara med om på ett språk som djuret kan förstå. Om det är ett bra beteende belönar hon det. I sin träning med djuren arbetar hon med signalträning, röstkommando, beröm, klicker, target och hon har även gått kurs inom djurkommunikation. Återigen ser hon vilken individ djuret är och arbetar utifrån det.
Lina har jobbat med de flesta olika sorters djur! Allt från myror till elefanter, lejon, kaniner, grizzly, getter och vargar. Det hon tycker är absolut roligast är att arbeta med vilda djur, så som viltrehabiliterare eller när hon jobbade med vildhästar i Nya Zeeland där det verkligen gällde att arbeta med tillit och respekt. Och såklart är rovdjuren något hon tycker är extra roligt, eftersom det är djur med så mycket resurser. Vi frågar om ett extra intressant jobbuppdrag hon haft, och det är självklart med ett rovdjur. Hon berättar om sitt första jobbuppdrag med en grizzlybjörn som hon tränade i 1 år inför en filminspelning i USA. De gick promenader tillsammans och Lina fick vara en extramamma som lärde björnungen att gräva och liknande. Samtidigt gällde det att hitta en balans i relationen, hon kunde inte låta björnungen brottas med henne eftersom det aldrig skulle fungera när ungen blev vuxen.
En bred grund
Lina har konstant hållit på med djur så länge hon haft möjlighet. Hon har rest, rest och rest, utbildat sig, jobbat på zoo i olika länder, gått utbildning i USA om olika träningsmetoder och positiv förstärkning, arbetat med Steve Irwing, utbildat sig till äventyrsguide för att kunna ha ridresor, paddla kanot, vandra och klättra och nu senast har hon utbildat sig till fågel- och viltrehabiliterare.
Positiv eller negativ?
Vi frågar henne hur hon ser på positiv och negativ förstärkning, ett ganska omdiskuterat ämne i vissa kretsar. Hon berättar om att klickerträningen var vanlig i USA långt innan det blev vanligt i Sverige, vilket gjorde att hon lärde sig om det tidigt. För Lina är det logiskt att om hon inte vill förstärka ett beteende så ignorerar hon det, eller möjligtvis säger till djuret att det där är något hon inte vill vara med om på ett språk som djuret kan förstå. Om det är ett bra beteende belönar hon det. I sin träning med djuren arbetar hon med signalträning, röstkommando, beröm, klicker, target och hon har även gått kurs inom djurkommunikation. Återigen ser hon vilken individ djuret är och arbetar utifrån det.
Att vara ärlig mot sig själv
Lina berättar om en farbror hon träffat som arbetat med grizzlybjörnar i 16 år. Han sa ”Bara man är ärlig i sig själv och mot sig själv märker djuren det”. Det är lätt att man känner en press på sig att gå olika kurser och vara på ett visst sätt, men då är man inte sig själv och man är inte ärlig mot sig själv. Ett djur känner om du är ärlig och därför måste känslan komma ända inifrån. Lina förklarar det så bra med att ”Stress, press och prestation bildar väghinder som hindrar en från att hitta det ärliga och det sanna”. Det gäller att hitta balansen inom sig!
Det handlar om ens egen förmåga
Vi frågar Lina om hon någonsin träffat ett djur som varit omöjligt för henne. Hon säger att inget djur är omöjligt, ingen häst är en problemhäst och ingen hund är en problemhund. Det handlar om ens egen förmåga att lösa utmaningarna. Kanske att man stöter på en hund som orkar och behöver springa två mil, medan man själv bara orkar 1 mil. Då behöver man ut och träna mer för att kunna möta djuret. Eller som när Lina skulle börja rida sitt friesersto igen efter sin graviditet och hon inte hade några magmuskler kvar. Det blev omöjligt att fortsätta rida henne barbacka, så som Lina tidigare gjort. Jaemke, frieserstoet, hade vänt sig om mot Lina och liksom frågat ”Alltså mamma, hur går det där uppe?” När Lina började träna igen och fick tillbaka sina magmuskler gick det bra att rida.
Lina berättar om en farbror hon träffat som arbetat med grizzlybjörnar i 16 år. Han sa ”Bara man är ärlig i sig själv och mot sig själv märker djuren det”. Det är lätt att man känner en press på sig att gå olika kurser och vara på ett visst sätt, men då är man inte sig själv och man är inte ärlig mot sig själv. Ett djur känner om du är ärlig och därför måste känslan komma ända inifrån. Lina förklarar det så bra med att ”Stress, press och prestation bildar väghinder som hindrar en från att hitta det ärliga och det sanna”. Det gäller att hitta balansen inom sig!
Det handlar om ens egen förmåga
Vi frågar Lina om hon någonsin träffat ett djur som varit omöjligt för henne. Hon säger att inget djur är omöjligt, ingen häst är en problemhäst och ingen hund är en problemhund. Det handlar om ens egen förmåga att lösa utmaningarna. Kanske att man stöter på en hund som orkar och behöver springa två mil, medan man själv bara orkar 1 mil. Då behöver man ut och träna mer för att kunna möta djuret. Eller som när Lina skulle börja rida sitt friesersto igen efter sin graviditet och hon inte hade några magmuskler kvar. Det blev omöjligt att fortsätta rida henne barbacka, så som Lina tidigare gjort. Jaemke, frieserstoet, hade vänt sig om mot Lina och liksom frågat ”Alltså mamma, hur går det där uppe?” När Lina började träna igen och fick tillbaka sina magmuskler gick det bra att rida.
”Det är ändå ett lejon som ryter åt en”
Som avslut ber vi Lina berätta om en särskild händelse hon varit med om. Hon berättar om när hon jobbat med ett lejon i två år och de skulle släppa ut lejonet med en tiger i ett hägn. Hon hörde att de började morra mot varandra och gick till den plats de var på. Då hade de fått tag på en presenning som båda ville ha som sitt eget byte. Hon hade tränat lejonet till ”Låt bli”, men lejon är väldigt måna om sitt byte och försvarar det noga. Varje gång Lina bad lejonet låta bli och backa blev det väldigt kränkt och arg! ”Det är ändå ett lejon som ryter åt en”, berättar Lina. Till slut backade lejonet undan och släppte, men han ville inte prata med Lina på tre dagar!
Som avslut ber vi Lina berätta om en särskild händelse hon varit med om. Hon berättar om när hon jobbat med ett lejon i två år och de skulle släppa ut lejonet med en tiger i ett hägn. Hon hörde att de började morra mot varandra och gick till den plats de var på. Då hade de fått tag på en presenning som båda ville ha som sitt eget byte. Hon hade tränat lejonet till ”Låt bli”, men lejon är väldigt måna om sitt byte och försvarar det noga. Varje gång Lina bad lejonet låta bli och backa blev det väldigt kränkt och arg! ”Det är ändå ett lejon som ryter åt en”, berättar Lina. Till slut backade lejonet undan och släppte, men han ville inte prata med Lina på tre dagar!
Beatrice Rudberg
Några av bilderna får vi låna av Lina Maria
Några av bilderna får vi låna av Lina Maria